Hagsta

(Text Marianne Lundqvist)

Hagsta är den enda av Hamrånges byar med egen bebyggelselegend förankrad i traditionsberättandet. I byns boplatssägen var Hagsta, som då hette Haga stad, befäst med borg och egen vikingaflotta.

   Sägen eller inte, men Hagsta är med största sannolikhet den äldsta byn i Hamrånge. I alla äldre handlingar av riksbetydelse när det gäller Hamrånge förekommer alltid Hagsta först av alla byar. Genom sekler följde namn som Hakkestadt, Hackesta, Hagssta med flera. Det nuvarande namnet återfinns första gången i en mantalslängd från 1735. Vid åker- och ängsindelning 1761 bestod byn av en rad med åtta gårdar tätt placerade intill kustlandsvägen. Laga skifte hundra år senare förändrade bybilden även om hemmanens gårdar redan dessförinnan delats upp. Fäbodarna hette Nybo, Björkkroken, Fagerheden, Matmyra Storvassbro och Myrfäbodarna, men upphörde alla under tidigt 1900-tal.

   Byn växte och likt övriga byar vid den här tiden också verksamheter av de mest skilda slag. I Hagsta fanns kopparslagare, skräddare, skomakeri, sömmerskor, strykerskor, smeder och slaktare. Bagerier och små handelsbodar öppnades och 1890 startades en handelsbod, som sedan från 1922 och fram till 1980 drevs av familjen Sedvall. Egen bydoktor ”Torpar-Kersti” hade man också, som både kunde töja senor och lägga leder tillrätta.

  

Verksamheter avlöste varandra. Här fanns begravningsbyrå och snickeriverkstad och i över 40 år, fram till 1968 drev Arnold Jansson bageri. Tidvis även  café och taxirörelse. Trollmor, Ellen Åkerdahl, var byns konstnär och hennes trolltavlor och figurer finns spridda över hela världen.

   Men det var inte bara enmansföretag, som växte fram. Redan på 1850-talet var verksamheten vid Öfvre sågen i full gång och virket gick på export både till England och Tyskland. Nedre sågen revs under första världskriget för att så småningom ge plats åt en tjärfabrik och här tillverkades tjära ända in på 50-talet.

 

Den andliga väckelsevågen nådde Hagsta, där den fick ett starkt fäste. Redan 1886 bildades här Hamrånge baptistförsamling och åtta år senare hade även Frälsningsarmén en kår i byn. Missionskyrkan, som byggdes på privat initiativ stod färdig 1910. Idag är såväl Missionskyrkan som Frälsningsarméns fastighet privatägd och baptistförsamlingen flyttade till Bergby.

   Byns första skola byggdes 1879, men ersattes av en ny femtio år senare. Undervisningen i Hagsta skola pågick till 1959, då skolan lades ner för gott. Idag är den gamla skolan privatägd medan den nya övertogs av nybildade föreningen Hamrånge Slöjdare 1991 som i lokalerna vävstuga, kurs- och mötesverksamhet och arrangerar utställningar.

 

Jordbruket hade sin givna plats i Hagsta och till mjölkpallen vid vägen kom bönderna tidiga morgnar dragande med sina mjölkkrukor.  Men också i Hagsta har jordbruket fått ge vika. Idag finns inte längre några mjölkbönder kvar. Istället betar hästar på åkrarna, andra marker arrenderas ut eller har införlivats med några av de jordbruk, som fortfarande finns kvar i Hamrångebygden.

 

I Hagsta bodde bygdens första riksdagsman, Erik Westin. Han tog plats i andra kammaren för Lantmannapartiet och satt i riksdagen under två perioder, andra gången fram till 1890. Mycket omtalad blev Erik Westin för boken om Hamrånge kyrka, som han skrev inför dess halvsekelfirande 1904.

 

Var det som sägnen säger, vid Nöttersvearna som byn hade sin borg och vikingaflotta?

   Det unika hasselbeståndet på Hagstaskogen är upp till två kilometer långt och 150 meter brett. Meningarna må vara delade om dess uppkomst, om det är ett naturens eget verk eller har skapats av mänsklig hand, men den slutsats som dragits från forskning och fynd är att det härrör från vikingatid och att platsen därtill var mycket viktig och betydelsefull för vikingarna.

   Hasselbeståndet Nöttersvearna är ett naturdokument med en särpräglad flora, där hasselns trogna följeslagare, blåsippan och myskmadran bjuder vacker färgprakt varje år.

 

På ett sätt har vikingahövdingen Hakke återvänt till sin by, för på platsen där fornt ett värdshus låg finns idag en spektakulär vägkrog i vikingastil. Den byggdes i privat regi när nya E4 drogs fram genom bygden 1987, fick namnet Hakke Gård och blev inte bara något av ett riktmärke för förbipasserande resenärer utan också en infart till Hamrångebygden. Idag har Rastakoncernen övertagit vägkrogen.