Sekler har gått sedan de första finska invandrarna timrade sina enkla stugor och sådde sina svedjeland i gränsområdet mellan Hamrånge, Hille och Ockelbo. Nybyggarna från landet i öster skapade Finnskogen och vid Vittersjöns strand byggdes den gård upp, som tros vara Hamrångebygdens äldsta byggnad.

Mjuggsjön och Vesterberg, liksom övriga av skogens småbyar Medskog, Rotfallet, Nybo, Norrtjärn, Sandbacka, Nya Råhällan och Norrbo har alla sitt ursprung i Vittersjö. Tidigt fick många av dess invånare känna på de vedermödor det innebar att bo på Finnskogen.

   De stora myrmarkerna gjorde det ofta svårt att kunna ta sig till kyrkan och 1691 byggdes en 150 meter lång träbro längs kyrkstigen från Vesterberg och Mjuggsjön. Men om det var besvärligt att ta sig till högmässan i kyrkan, så var det ännu svårare att vintertid begrava sina döda. I väntan på farbara vägar fick de döda från Vesterberg och Mjuggsjön istället lämnas vid stenkyrkan på Hagstas utmarker.

   De döda bars på ”spänger” – ett slags träslanor – från byarna och ner till ”Hagsta stenkyrka”. Lagda i kistor som sedan placerades i skrevor mellan de stora stenblocken, i skydd för väder och vind, men också för att förhindra angrepp av vilda djur. Troligen användes platsen redan på 1600-talet och kanske ända in på 1800-talet

Både Norrtjärn och Vesterberg fick egen skola och det var då, under 20- och 30-talet, som byarna på Finnskogen var som störst. Jorden brukades, djur fanns i lagårdarna och inkomsten förstärktes med arbete i egen skog eller åt Domänverket. Sin första handelsbod fick Skogens byar redan 1875 och här fanns både sågverk och torvströfabrik

   Råhällan hade egen station och hit kom alla varor på järnväg innan ostkustbanan byggdes. Från socknarna runtomkring kom man med foror för att hämta varorna till butikerna och från Råhällans station kunde man åka tåg till och från Gävle.

Idag finns varken station, skolor eller butiker kvar, men många har upptäckt de smultronställen som finns i Skogens byar och bor här permanent.