Hamrångebygdens historia
Axmar bruk
Axmar bruks historia tar sin början 1671 och har genom århundradena genomgått stora förändringar. Från järnbruk till kulturreservat.
Invid Skärjåns stränder växte Axmarböndernas skogar täta, men bergmästare Claes Depkens besök i Axmar den 27 augusti 1670 skulle komma att radikalt förändra den bilden. För här gav närhet till havet och skog för kolning de rätta förutsättningarna för järnframställning i större skala. Så till priset av 600 koppardaler, 12 tunnor spanskt salt och vissa förbehåll gentemot Axmarbönderna stod nu 3000 tunnland god skogsmark till hans förfogande.
Snart fanns både masugn, hammare och härdar på plats. Järnbruken och därmed industrialiseringen i Hamrångebygden hade tagit sin början.
Det blev en järnbruksera, som skulle vara under flera sekler och därmed har sin egen historia. Den hade dock kunnat få ett abrupt slut vid rysshärjningarna 1721, då nästan hela bruket raserades. Endast övre hammaren med dess byggnader kunder räddas. Men Brita Behm, även kallad Järn-Brita, som då var brukspatron, såg till att bruket byggdes upp igen och redan fyra år senare var järnhanteringen åter i gång.
När den nye bruksherren David Schinckel tog över bruket 1777 lät han omgående bygga om både masugn och nedre hammare. Anlade därtill både knipp- och spikhammare.
1861 byggdes ett nytt järnbruk upp i Axmar bruk och ståtliga byggnader uppfördes av brukspatronerna. Samma år fick bruket ett eget slott omgärdat av en vacker slottspark i engelsk stil och invid ett orangeri växte en slottsträdgård fram. Skola och nya arbetarbostäder byggdes och under ett halvsekel hade Axmar bruk en verklig storhetstid.
Det nya järnbruket byggdes nära den inre hamnen, som då låg där hyttan ligger idag, och bestod av rostugn, masugn, fem lancashirehärdare med mumblingshammare och valsverk. Här tillverkades 8,6 ton tackjärn per dygn. Ett arbete som krävde sina män, för här fick de arbeta i tretimmarsskift och var sedan lediga i tre timmar. Likadant dygnet runt. Allt järn som inte användes i de egna smedjorna gick på export från hamnen och det lär till och med i Kina finnas åtskilliga mil järnvägsräls som tillverkats av järnet från Axmar bruk.
1927 var dock järnbruksepoken över och hyttan i Axmar bruk stängdes för gott. Under andra världskriget togs visserligen byggnaderna än en gång i bruk, nu som tjärfabrik och hyttan, där tappning av slagg och tackjärn en gång skedde, fick ge plats för stora tjärkar.
Slottet, som efter järnbruksepoken fått förfalla alltmer, användes i januari till maj 1945 som flyktingläger för baltiska flyktingar och vid krigsslutet internerades personal från den tyska legationen i slottet under några sommarmånader.
Därefter kom Axmar bruk att avfolkas alltmer. Skolan revs 1958, förvaltarbyggnaden ett år senare och 1970 gick slottet samma öde till mötes. Den en gång så starka bruksorten föll i Törnrosasömn.
Och kanske skulle det fortfarande varit så, om inte en krögare vid namn Claes Hartwig kommit hit med en idé och vision att skapa en exklusiv havskrog i det gamla magasinet vid hamnen. Fiskekrogen Axmar Brygga, som öppnades 1998 blev en verkligt lyckosam satsning, och början till en verklig renässans för Axmar bruk. Krogen har runt 40 000 besökare varje år och erbjuder även husbils- och husvagnsparkering.
Efter år som följt har den positiva utvecklingen gått i allt snabbare takt framför allt genom ett genuint och omfattande arbete av eldsjälar i Föreningen Hyttan, som bildades i slutet av 1980-talet för att bevara ortens karaktär och historiska värde.
2008 köpte föreningen de centrala delarna av Axmar bruk med hytta, engelsk park och hamnområde av dåvarande ägaren Bergvik & Ala AB och tre år senare bildades Axmar kulturreservat (det första i Gästrikland), som därmed säkerställde fortsatta satsningar och underhåll.
Slottet är borta, men engelska parken är pietetsfullt restaurerad. Tillgängliga gångar har anlagts och det välbevarade lusthuset, smedjorna och kvarnen förstärker den vackra miljön. I trädgårdsmästarens hus med orangeri ligger nu ett pittoreskt brukscafé. Sommartid arrangerar Föreningen Hyttan lördagsmarknader, guidningar och andra aktiviteter. Omgivningen kan njutas till cykel eller till fots, och i Hyttan hålls både teaterföreställningar, konserter och julmarknad. Här finns ett bed & breakfast med en liten butiksbod. Väl dolt bland träden i parken ligger Järn-Britas koja, ett konstverk du kan övernatta i, och vid gästhamnen ligger Galleri Bläckhornet, som visar och säljer konst och konsthantverk av hög klass.
Föreningen Hyttan har inte slagit sig till ro, fortsätter utvecklingen lika strategiskt som tidigare och är på god väg att bli ett av Gästriklands verkliga turistmål.
Text Marianne Lundqvist
